Taste of Chaos
Jag var ju på Taste of Chaos med min vän Kajsa i onsdags kväll. Det var riktigt kul! Tyvärr var det självklart några saker som gjorde att man blev lite irriterad ibland. Bland annat kom en äcklig äldre man och var jobbig mot alla när vi kollade på Buckcherry, men vakterna fick honom att gå därifrån tillslut som tur var. Och sen fastnade vi precis i mitten av tre stora moshpits, eller pushpits som Kajsa kallade det, där de puttade varandra fram och tillbaka i en ring. Helt sjukt, vi bara kastades runt och försökte hålla oss undan. Haha, fast det är så det ska vara ändå. Rätt kul, vi bara skrattade när vi flög omkring som små handdukar bland alla människor.
Jag tog lite bilder, men det blev inte så mycket eftersom min kamera hade så lite batteri. Här får ni en del i alla fall:
Innan Buckcherry skulle börja spela. Vi satte oss längst fram och väntade i typ 45 minuter för att Kajsa tycker så mycket om dem. Golvet var askallt, men det var kul att stå så långt fram sen.
Buckcherry, en basist och en gitarrist
När vi väntade på att Papa Roach skulle börja spela satte vi oss lite längre bak. Inget smart move märkte vi sen när vi hamnade bakom massa långa killar och inte såg så mycket mer än deras bakhuvuden... Haha
Alla i publiken var helt galna när Papa Roach spelade. Alla viftade sina djävulshorn till fingrar i luften och sjöng med. Och bildade moshpits, som sagt. I och för sig är det väl det som händer när sångaren skriker "I wanna see some fucking moshpits in here!"
Sångaren i Papa Roach och armar...
Papa Roach
Papa Roach
Papa Roach
Vi stannade för att se de två sista banden, As I Lay Dying och Disturbed, men eftersom det tydligen var fullt inne i andra salen där As I Lay Dying skulle spela satte vi oss längst upp för att vänta på Disturbed. Sen orkade vi inte gå ner igen. Haha, men det var rätt coolt att se det från det perspektivet också. Disturbed hade coola och helt störda filmer som de visade under hela tiden. Det var riktigt coolt.
Eftersom jag inte lyssnar på något av banden som spelade så var det inte riktigt samma sak som att gå och se ett band man verkligen älskar. Jag kunde nästan inga låtar så jag kunde inte sjunga med som jag brukar göra annars, och man blir ju inte lika glad och hoppig när man inte har någon känsla till låtarna eller bandet. Men det var ändå roligt och jag tyckte att speciellt Papa Roach var riktigt duktiga och kul att se på.
Jag tog lite bilder, men det blev inte så mycket eftersom min kamera hade så lite batteri. Här får ni en del i alla fall:
Innan Buckcherry skulle börja spela. Vi satte oss längst fram och väntade i typ 45 minuter för att Kajsa tycker så mycket om dem. Golvet var askallt, men det var kul att stå så långt fram sen.
Buckcherry, en basist och en gitarrist
När vi väntade på att Papa Roach skulle börja spela satte vi oss lite längre bak. Inget smart move märkte vi sen när vi hamnade bakom massa långa killar och inte såg så mycket mer än deras bakhuvuden... Haha
Alla i publiken var helt galna när Papa Roach spelade. Alla viftade sina djävulshorn till fingrar i luften och sjöng med. Och bildade moshpits, som sagt. I och för sig är det väl det som händer när sångaren skriker "I wanna see some fucking moshpits in here!"
Sångaren i Papa Roach och armar...
Papa Roach
Papa Roach
Papa Roach
Vi stannade för att se de två sista banden, As I Lay Dying och Disturbed, men eftersom det tydligen var fullt inne i andra salen där As I Lay Dying skulle spela satte vi oss längst upp för att vänta på Disturbed. Sen orkade vi inte gå ner igen. Haha, men det var rätt coolt att se det från det perspektivet också. Disturbed hade coola och helt störda filmer som de visade under hela tiden. Det var riktigt coolt.
Eftersom jag inte lyssnar på något av banden som spelade så var det inte riktigt samma sak som att gå och se ett band man verkligen älskar. Jag kunde nästan inga låtar så jag kunde inte sjunga med som jag brukar göra annars, och man blir ju inte lika glad och hoppig när man inte har någon känsla till låtarna eller bandet. Men det var ändå roligt och jag tyckte att speciellt Papa Roach var riktigt duktiga och kul att se på.
Min tatuering
Om ni inte litar på min kärlek till musik än kanske det här får er på andra tankar:
Japp, en tatuering dedikerad musik. Min kärlek till den. Pusselbiten representerar att "musiken är en del av mitt liv" i princip. Och jag har ritat den själv, tatueraren ändrade typ ingenting, rätt kul. Det ska komma tre till pusselbitar under den här som står för konst, foto och skrivande också, men jag har liksom inte hunnit komma till dem än. Får ta tag i det snart.
På bilden är tatueringen nygjord och insmord, så det är därför det ser lite kladdigt ut. Haha, och nu ser det ju bättre ut i huden också.
Japp, en tatuering dedikerad musik. Min kärlek till den. Pusselbiten representerar att "musiken är en del av mitt liv" i princip. Och jag har ritat den själv, tatueraren ändrade typ ingenting, rätt kul. Det ska komma tre till pusselbitar under den här som står för konst, foto och skrivande också, men jag har liksom inte hunnit komma till dem än. Får ta tag i det snart.
På bilden är tatueringen nygjord och insmord, så det är därför det ser lite kladdigt ut. Haha, och nu ser det ju bättre ut i huden också.
